Bild: Simplicity
.
Ja då var den alltså här. Sommaren. Den jag ser fram emot när kylan biter sig fast i mina kinder en grå februaridag. Den jag längtar till så det gör ont i mitten av januari när jag vet att det minst är 3 månader kvar av mörker. Nu är den här. Så oerhört vacker med sin fågelsång, ljumna kvällar, färgsprakande blommor och praktfull grönska. Allt går i dur, allt känns så mycket lättare och avlsappnat.
5 veckors ledighet står som oskrivna blad framför oss. Inget planerat. Vi börjar denna först semestermorgon med en bukett från trädgården med daggkåpa och ulleterneller på soffbordet. En lång frukost framför tv:n och Sommarlov som skvalar i bakgrunden.
Jag får en sådan där härlig barndomskänsla själv när jag ser lyckan i Charlies ögon. När man började morgonen med sommarlov på tv och hade en hel dag framför sig. Oplanerad. Ja en hel sommar som kändes oändlig. Sedan blir man äldre, sommaren kortare (!) och allt ska planeras!? Men nej, jag är förvisso en som vill ha koll och planera, men på sommaren väljer vi att ta det som det kommer. Vi väljer att vara hemma förutom att ta lite småturer runt om i södra Sverige. Vi kan inte bo bättre på sommaren så vi njuter så mycket vi bara kan av vår lilla by, stranden, havet och staden. Eventuella utlandssemestrar sparar vi så vi förlänger sommaren eller förkortar vintern.
Hur känner ni om sommaren? Vill ni åka iväg eller vara hemma? Vad har ni för härliga små enkla utflyktsmål eller tips för att göra er semester till den bästa? Dela gärna med er!
Ha en fin måndag!
Kram Jannice